Mexico - The story

17 dec: Avresedagen
Tidig uppstigning var det som gällde direkt, bussen härifrån mot Seattles flygplats avgick strax efter 5 på morgonen. Bussresan flöt på fint, med stopp vid den amerikanska gränsen för de första av otaliga stämplingar av dokument under resan. Efter incheckning och brunch på flygplatsen bar det av mot nästa destination, Dallas flygplats. Efter ett snabbt byte i Dallas satt vi äntligen på flyget som skulle ta oss till Mexico City. Vi anlände till Mexico strax före 12 på natten lokal tid. Efter lite nya papper som skulle fyllas i och pass som skulle stämplas satt vi äntligen i en taxi på väg mot vårt hotell. Det verkade som det är lag i Mexico att föraren ska ha bälte men inte de andra, eftersom det endast existerade bälte på förarplatsen i taxin och när Petra frågade efter bälte sa chaffis "yes, yes" och satte på sig det, men vad hjälper det oss??
Vi blev avsläppta i en mörk gränd och chaffisen pekade på en skylt lite längre in där det stod "hotel isabel", nog för att det såg väldigt stängt ut och så men taxin stack så vi hade inget val än att försöka ta oss in dit. Väl där visade det sig att det existerade iallafall och det var ett fint och trevligt hotell.

18 dec: Teotihuacán
Dagens mission var att ta sig till Teotihuacán som var amerikas största stad när den hade sin storhetstid år 300-600, och då bodde det ca 150000-200000 människor där. Världens tredje största pyramid finns även där.
Resan dit blev bara den ett litet äventyr i sig själv. Vi visste att vi skulle ta bussen från norra bussterminalen och att vi behövde ta tunnelbanan dit. Tunnelbanan i sig är nog ett av de billigaste transportsätt man kan hitta, för 1kr åker du var du vill i hela Mexico city (vilken är ganska stor, 19 miljoner invånare) så länge du inte går ut genom några spärrgrindar.
Resan dit började bra då vi hade läst in oss vilka tunnelbanelinjer vi skulle åka och var vi skulle byta. Men vid det sista bytet såg vi inte var nästa tåg gick ifrån så vi gick ut från stationen. Väl ute så hade vi ingen karta längre så vi(jag) frågade lite lokalt folk var bussterminalen låg. Även om det egentligen inte visste var den låg så ville de trevliga mexicanerna ändå hjälpa till, så vi fick veta att vi skulle gå åt ett håll, sen när vi frågade nästa skulle vi åt rakt motsatt håll, den tredje sa att det var helt omöjligt att gå dit det var för långt, sen fick vi veta att vi bara skulle över en bro och att den skulle ligga där vilket den inte gjorde. Efter ca 45min-1h irrande är vi tillbaka vid tunnelbanestationen där vi började och väl där inser vi att vi började precis brevid ingången till tåget vi skulle ta. Väl framme vid terminalen var det inte så svårt att hitta bussen ut till ruinerna och efter ca 1h på bussen var vi äntligen där.
Väl där var det en riktig häftig upplevelse, man kan inte riktigt förstå hur de lyckades bygga allt det där med den teknologin de hade. Vid den delen vi gick in var det inte så mycket andra turister heller så där var det i stort sett helt tyst och lungt, en väldigt stark kontrast mot mexico city. Man märker även av höjden av att bara gå där, för att inte tala om att gå upp för en pyramid, eftersom det ligger på över 2500m höjd.

Mexico City

19-20dec: Taxco
Nästa dag var det dags att lämna Mexico City och sätta sig på bussen mot Taxco. Staden är uppbyggd kring brytande av silver i gruvorna belägna runt staden. Även fast det inte sker så mycket silverbrytning där längre anses staden fortfarande som världens silver-metropol med de lägsta priserna på silver och silversmycken som går att finna. Det ska även finnas över 200 silverbutiker där.
Taxco blev iallafall en av höjdpunkterna under resan med dess smala och branta gränder, häftig aritektur och dess marknad.
Vi tog det mest lungt där, upplevde den härliga atmosfären och vandrade runt och upptäckte staden. Vi tittade även på lite silver (ganska svårt att inte göra) men inget föll oss i smaken så vi lämnade Taxco silverlösa.

Taxco

21-22dec Acapulco
Efter en ny ganska lång och inte speciellt trevlig bussresa anlände vi till Acapulco på eftermiddagen. Och oj vilken skillnad de var, från att ha varit i skönt klimat på över 1500m höjd kom vi nu ner till havsnivå där det var närmare 30grader och extremt fuktig luft. Efter incheckning på hotellet bar det direkt av till närmaste strand. Skönt att få svalka av sig och samtidigt intressant att få en första kontakt med den mexikanska strandkulturen. Det kryllade verkligen av försäljare där som sålde allt från kläder och smycken till tacos, quesedillas och räkcoctails.
Efter stranden begav vi oss ut på en liten jogg längs strandpromenaden, det var bland de värsta träningspass jag gjort, det kändes som att springa i en bastu. Man svettades något kopiöst och det blev ju inte bättre när man kom och stannade, utan bara värre en iskall 10min dusch hjälpte inte så mycket heller. Efter det här blec all träning innan 8 på morgonen medan det fortfarande "svalt".
Den andra dagen blev den andra höjdpunkten på resan. Vi tog en båt ut till Isla roqueta, en ö som ligger precis utanför Acapulco. Väl där lämnade vi turiststranden direkt och gick över på andra sidan ön där vi hittade en helt egen liten strand som var riktigt mysig. Det var vi, ett koppel av krabbor och två stingrockor som höll till där. Stingrockorna var en riktigt häftig upplevelse att se sväva omkring under vattnet, fast det var inte jättetrevligt att bada där efter vi mött dem.

Acapulco

23-27dec Puerto Escondido
Dan före doppardan tillbringade vi återigen på en helt fruktansvärd bussresa, den här gången en bit över 10h. Den här gången var det inte motorväg heller vilket innebar minst två farthinder i varje by och det är en hel del, och farthindren där kan man inte direkt åka obemärkt över.
Väl där var det iallafall ett väldigt trevligt och mysigt hotell vi skulle bo på.
Den mesta av tiden i puerto escondido tillbringades på stranden. Och vi upplevde väl inte så mycket julstämning direkt, på juldagen var vi på christmas-turkey dinner på hotellet vilket var den mesta julstämningen som infann sig.
Jag provade även på bodyboarding där, eftersom puerto escondido och då framförallt playa zicatela är en av världens surfmeckor. Jag höll mig till lite lugnare vatten och det var riktigt kul även om det blev mer surfing inne i vågorna än på dem. Funderade även på att ta riktiga surflektioner men eftersom vi skulle vara där så kort tid kändes det inte värt att göra det.
Vi tog även ett stort beslut där, att vi hade tröttnat på bussarna och därför skulle flyga tillbaka till Mexico City. Detta gav oss två extra dagar vid kusten, men eftersom både jag och Petra hade tröttnat på puerto escondido och inte riktigt gillade atmosfären där bestämde vi oss för att åka vidare till puerto ángel ytterligare en timme söderut.

28-30 dec Puerto Ángel
Puerto Angel är en riktigt liten by, det tog ungefär 10min att gå igenom hela orten. Den var inte så jättemysig heller, men det var ganska fina stränder där.
Andra dagen där hade vi bestämt oss för att åka till playa Mazunte som ligger ca 10km väster om puerto angel. Den stranden är en av de stränder där havssköldpaddorna lägger sina ägg, det finns numera även ett sköldpaddsmuseum/akvarium där som vi besökte. Vi hade även så bra timing att vi var där när de skulle släppa ut ett gäng sköldpaddsungar i havet. Häftigt att se dessa små krabater försöka ta sig ut i vågorna. Från Mazunte var vi tvugna att åka vidare till Pochutla en större ort 10km norr om Puerto Ángel, detta för att vi var i stort behov av pengar och det existerade ingen ATM i Puerto Ángel. Färden till Pochutla blev ganska instressant då vi skulle åka collectivo(lokalbuss), dessa är små lastbilar där man sitter på flaket. Den här gången var det ganska många som ville med den enda bussen som gick, vilket innebar att det blev lite rekordförsök med människor på lastbilsflak. Vi hamnade uppe på baggagehyllan och det kändes väl inte direkt säkert när man åker fram i 70knyck i mörkret med endast en metallpinne bakom ryggen som stöd. Vi överlevde resan iallafall, framme i Pochutla fick vi även erfara att när man är utanför turiststråken finns det tydligen inte resturanger längre. Vi hittade till slut ett ställe men det kändes mer som en skolbespisning.
Sista dagen i solen tillbringade vi på stranden och provade även på lite snorkling där innan det bar av till flygplatsen och Mexico City.

Puerto Escondido och Puerto Ángel

31 dec Mexico City
Hur tillbringar man sista dagen i Mexico? Shopping så klart! Inte mitt favoritintresse men jag tänkte man måste ju passa på när man är där och det är billigt. Men vi insåg ganska snabbt att det inte var så billigt om man inte handlade mexikanska märken. Så mina inplanerade sko och mp3spelar köp gick om intent. Hittade däremot lite shyssta kläder till bra pris, även om den vanligaste byxstorleken verkade vara 38/32..
Vi hittde även ett ställe där skulle vara stor nyårsfest som vi tänkte åka till, men tunnelbanan slutade gå vid 22 och då orkade vi inte åka dit. Utan vi antog att det skulle vara bra firande på Zócalo där vi bodde, men det blev en ganska stor nitlott. Jaja, det var skönt att komma i säng tidigt iallafall eftersom vi skulle upp vid fyra och sätta oss på planet hem.

Almänna observationer och tankar
Det verkar som om WW har dumpat alla gamla bubblor och vans i Mexico iallafall. Hälften av alla taxis i Mexico City och Acapulco samt alla i Taxco var av modell bubbla. I Taxco var även alla lokalbussar WW vans, tror jag aldrig har sett så många folkabubblor på en vecka tidigare.

Jag hade hoppats mycket mer på maten än vad den levde upp till. Det mesta var mest starkt och smakade inte så mycket mer. Tortillabröden där smakade mest mjöl. Det var några ställen vi åt på som var riktigt bra, men de flesta hade exakt likadana menyer som inte var några smaksensationer. Svensk tex-mex är godare än orginalet.

Mexikaner i sig är mycket trevliga och hjälpsamma, det märktes framförallt i Mexico city och Taxco där det inte var så mycket turister. Även om det inte alltid vet hur man kommer dit man vill, vill de ändå hjälpa till och säga hur de tror att man kommer dit iallafall.